• Öka teckenstorlek
  • Standard teckenstorlek
  • Minska teckenstorlek
Rashistoria

Abessinier liknar katter som avbildas i Egyptiska pyramider och tempel. Den kallas ibland för en levande modell till gudinnan Bastet, som ofta är avbildad med ett katthuvud. Egyptiska tamkatter blev helgade åt gudinnan Bastet och dessa katter värderades så högt att det var belagt med dödsstraff att döda dem.

Tempelkatterna med sin tickade päls blev efter döden svepta och mumifierade.

Den första abessinier registrerades i England 1896. Rasen kan ha kommit direkt från landet Abessinien. Man vet att en dam vid namn Barett-Lennard förde hem en katt, Zula, från Abessinien 1868 som segertrofé från upproret i landet Abessinien. Det sägs även att många sjömän tog med sig tamkatter med tickad päls från just dessa trakter. Att dessa katter skulle utgöra grunden till rasen ifrågasätts idag.

Troligen har rasen kommit till England med hjälp av romare som tog med sig tama katter med tickad päls under den tidiga romartiden. Långt senare kan anlagen för den vackert tickade pälsen ha tagits tillvara av kattuppfödare i England. Kanske är det en kombination av de gamla huskatterna från romartid och nytillskottet från Abessinien i slutet av 1800-talet som ledde fram till den raskatt som idag heter abessinier.

Den första specialklubben för abessinier bildades i England 1929. Till Skandinavien kom ett fåtal abessinier under 1930-talet. Till Sverige importerades sedan den första abessiniern från England 1953. Efter andra världskriget dök det upp långhåriga ungar(somali) i abessinierkullar.Långhårsanlaget är ett anlag som kan ligga dolt i flera generationer hos korthåriga katter och kan visa sig först då två korthårskatter med långhårsanlag paras.

Somalin, som är en långhårig abessinier, godkändes 1977 av den amerikanska kattorganisationen CFA.

FIFe och SVERAK godkände somalin som ras 1982, samma år som den första somalin kom till Sverige.

 

Silverhistoria

Silver är en gammal abessinierfärg som finns beskriven redan under 1900-talets början, exempelvis nämns 1905 den silverfärgade Ch Aluminium. Den första abyn i USA ska ha varit silver. En ledande engelsk abessinieruppfödare, Mr Brooke, som verkade i seklets början föredrog den viltfärgade abyn och förde en intensiv propaganda mot silverfärgade abessinier. Han "lyckades" och färgvarianten dog ut före andra världskrigets början.

På mitten av 1960-talet började återskapandet av silverfärgade abessinier genom Karnak och Algol uppfödningen i Storbritannien. De parade abessinier med silverspotted brittisk korthår för att få silverfärgen.

Holland startade silverabessinieruppfödning (van Asmara) med katter från Storbritannien och chinchilla perser i mitten av 1970-talet. Ungefär samtidigt startade norska Arken sin silverabessinieruppfödning där silverfärgen kom från chinchilla perser. Norge exporterade silverabessinier till Finland och Sverige (som inte gick vidare). Danmark importerade silveraby från Storbritannien, Holland och Finland. I Tyskland startades silverabyavel med katter från Danmark och Holland.

Kennedy skriver (Blue and lilac abyssinian, 1982) om silveravelsprogram i Australien och Nya Zeeland så dessa bör ha startat i slutet av 1970-talet/början av 1980-talet. I Sverige startade Barbro Helmer (Baheras) i mitten av 1980-talet en helt ny linje i ett kontrollavelsprogram. Silverfärgen kom från en silverspotted europé.
Den första homozygot tickade (båda mönsteranlagen tickade) silverkatten var Baheras Ag Khnum. Trots att han parades med ett antal honor gick endast S*Amrafel Imperia vidare genom S*Nyponrosens uppfödning.

För somali kom silverfärgen till Sverige 1987 då S*Soma gjorde en import av en silversomalihona. Silverkatter har antingen silvergenen i enkel eller dubbel upplaga, anlaget är dominant. Silvergenen tar bort pigment ur hårstrået, speciellt där det är svagt pigmenterat, vid basen av hårstrået eller i de beige/aprikos banden i agoutihår.

När man parar in chinchilla får man in Wb-genen, som ökar bredden på det ljusa bandet (vitt på silverkatter, beige/aprikos på övriga agoutikatter). Om en abessinier eller somali har vidbandsanlaget, blir den förhållandevis randfri men får mycket sämre ticking.

Tyvärr har de flesta silverabessinier mycket rufism, varm färg, då avelsbasen ännu är för liten för att para enbart silver med silver. Då måste man para silver med icke-silver abessinier som oftast har mycket varm färg.

Källor:
Blue and lilac abyssinian, G Kennedy, 1982
Texas Stars Catterys homepage
Labyrinten 1/95, artikel B Helmer

Texten skriven av Ylva Stockelberg

 

Samarbetspartner

Annons